Back in buisness...

 

 

Bloggtorka har jag inte haft, det finns alltid något att skriva om i detta underfundiga land, har bara inte haft motivitationen riktigt, blir så ibland. Vad har hänt sen sist då, jaa vad har inte hänt är lättare att säga, får lov att dela upp allt i olika delar annars skulle den här bloggen bli så lång att ni har tröttnat innan ni har kommit till hälften. Jag har varit hos en kinesdoktor, då menar jag en sådan där riktig traditionell kinautbildad doktor. Nu få ni inte tro att de bara säger sej vara doktor, de läser i 7 år, precis som våra västerländska utbildningar, skillnaden är att de läser om tusenårig traditionell kineisk läkekonst. Sånt där om hela kroppen hör ihop genom olika pressurpunkter osv.

 

 

 

Jag fick nämligen en nackspärr här för några veckor sedan, vaknade och kunde inte vrida huvudet utan att hålla i det först, trodde huvudet satt löst, vilket det gör ibland visserligen men då oftast av andra orsaker. Så jag släpade mej iväg till en liten, och då menar jag putteliten, massageinrättning. Där kan man få olika akupressurmassager och akupunktur. Väl där träffade jag Dr Haan, han kände på nacken och sa att tre av mina översta kotor inte satt i linje på grund av spänningar som varit länge i de muskler som sitter runt nacken och ner under skulderbladen, vilket också är riktigt sant, har haft problem med nacken länge. Han bad sedan en av sina adepter, som är superduktiga på massage, att massera nacken, axlar och ner på ryggen. Efter det bad han mej sätta mej i en stol och han sa att han kunde fixa nacken så den blev helt bra med akupunktur. Varför inte tänkte jag, vet av erfarenhet att nackspärr som jag haft tidigare är inte går över i första taget, vi testar.



Det lustiga var att han satt inte nålarna i nacken utan på händerna och på utsidan av handleden, tre på vare hand och handled, sedan bad han mej vrida på huvudet fram och tillbaka medan han vred lite på nålarna, sen satt jag en stund helt stilla, samma procedur upprepades tre gånger, sen var nacken helt bra. Kunde överhuvudtaget inte kännas av att jag haft nackspärr som gjort att jag inte kunde röra på huvudet alls utan att hålla i det, helt otroligt!!! Nu skulle kalaset betalas också, efter massage och akupunkturbehandlig under drygt en timme fick jag betala 150 kr, det ni.... här kostar det dyra kulor att bli behandlad...not!




Även här i kina är den årliga kräftfesten en stor händelse. Skillnaden här är att det blir ingen liten pluttig fest utan ska det va så ska det va stort. Det är nämligen Svenska Handelskammaren här i kina som bjuder in alla svenskar i Beijing till en kräftfest med stort K. Priset om man inte är bjuden via ett företag är 1200 kr, det är ungefär vad en normalkines tjänar i månaden, snacka om konstigt. Det är inte alla dar man går på en fest som kostar en månadslön, lite absurt är det. Men man måste lära sej acceptera att vi som är här som expats, som det heter, lever i en annan verklighet än den vardagliga kinesen. Det kan vara svårt ibland tycker jag, men det är så bara... Men åter till kräftskivan.

Här ser ni uppdukningen inför kvällen från vårt hotellrum. Ja.. jag och Johansson bestämde oss för att vi kunde lika gärna boka rum på Hotel Radisson Blu över natten eftersom kräftfesten skulle gå av stapeln på deras festplats. Snacka om att ha nära hem efter partyt, istället för att åka taxi genom halva Beijing senare på natten, jag har varit på kräftfest förut jag...man blir trött av det...Iallafall höll de på en bra stund med fix och trix inför kvällen. Kolla grabben som har blivit utnämnd till kräfta under kvällen, snygg dräkt..lite som pigge på SAIK matcherna, kul jobb, undrar om de drog lott om det jobbet.

Jaha, klockan 6 skulle begivenheten börja. Vi tog oss ner till festplatsen och träffade de övriga Sandvik folket som skulle gå, jag tror vi blev 16 st, på hela festen var det ungefär 300 eller kanske 350 st. Allt från Volvo, Ericsson, Nokia och andra konstiga företag plus alla från Swedish Chamber of Commerce förstås. Visst låter det snyggt... Swedish Chambe..bla bla. En del tycker säkert att det är viktigt att gå bara för att få frotera sej, mycket snyggt folk på en sån här föreställning, det är noga för många det..men ni vet vi är ju från Saandviiken vi, då gäller ju.."du ska int´ tro att du är nåt."



Väl inne på festplatsen blir man serverad öl, vin, läsk, vatten ta vad du vill ha. Lite sån där mingel blir det, man ska prata och vara artig och gå runt. Efter ett tag är det dags att slå sej ner vid det bord som man har blivit placerad vid, vårat står väldigt strategiskt bra nära baren. Men som jag sagt tidigare, när kineser gör något så ska det göras stort och bra..det första man får se när man kliver in till trädgården där borden är utplacerade, är en gigantisk stor kräfta gjord i IS..kineserna kan dem..

Väl till bords invigs det hela av någon ur the swedish....som berättar om att det är free flow på allt drickbart under kvällen och att det finns hur mycket kräftor som helst att äta plus all annan mat som en rad av kockar står och serverar. Det ska tydligen också bli någon form av underhållning av en svensk artist influgen till Beijing, hon heter Sofia Landgren, aldrig hört talas om, men det är väl nån av de där nya stjärnskotten som man börjar bli för gammal för. Sen är det bara att sätta på sej hatten och kasta sej över kräftorna...

Detta är bara en av flera kärror fyllda med kräftor som fanns överallt, allt medan man åt kom det personal och plockade bort kräftskal i parti och minut. Vill inte veta vad de gjorde av dessa sen, måste blivit en anselig hög, och vi vet alla hur kräftskal luktar dan efter festen...Ja herregud vad kräftor och mat det fanns. Jag hade dessutom fått tag på ett magiskt ölglas, det tog aldrig slut. Jag drack och drack och det var hela tiden öl i det, så fort det började komma ner mot botten så stod där en kines och fyllde på, otroligt praktiskt, undrar var man köper de glasen nånstans. Eller förresten kanske inte någon bra idé, iallafall inte för mej och systeryster Nettan som anser att dricka öl är en mänsklig rättighet. Ett uttryck som jag helt enkelt har knyckt från en mycket insiktfull och begåvad borgmästare i en liten skotsk stad, ett uttryck han tydligen hade deklarerat efter att det fanns starka krafter som ville lägga ner stadens pub, ibland dyker det upp en och annan politiker med huvudet på skaft, inte ofta...



Ja ni det var en kräftskiva att minnas det. Jag behöver väl inte säga att kombinationen free flow och svenskar kanske inte är den bästa...Om man kommer från ett land där alkoholpolitiken ibland är något inskränkt och öl och sprit är så dyrt att övriga världen häpnas, så kan man lungt påstå att svenksarna kan verkligen utnyttja en free flow kväll till det yttersta. Nu hör till saken att vi gick faktiskt upp rätt tidigt, tänkte lite på dagen efter också faktiskt, trots mitt magiska ölglas. Men att sitta på rummet och ha full uppsikt över hela tillställningen resten av kvällen var en intressant upplevelse. Tänk att några små trappsteg ner från festplatsen ut på gångvägen kan vara sååå svåra att hantera ibland...Men kul var det!!



Nu väntar vi bara på att ungarna kommer snart. Om en vecka dyker Cinen, Robin och Martin upp här för att stanna nästan 3 veckor, underbart. Synd bara att Mimma och Lois inte kan komma den här gången, får fortsätta lägnta efter dem och kramas via skypen. Men nu får vi ta hand om och kramas med smålarverna en tag istället. Åh vad jag längtar tänk att en vecka kan vara så långt borta. Ska maila en lista till dem om vad som ska köpas med hit, bland annat bööckeer och smågodis förstås. Jag tror att göra buisness här genom att sälja svenskt plockgodis skulle vara en utmärkt affär. Är något som alla säger om man frågar vad de längtar efter så är det svenskt godis, hmm.. kanske en bra ide förresten hmm.. Längtar, snart kramas vi, toppen...




Puffar vidare snart igen....










 

 



Vilken weekend....

 

 

 

Jaa.. vad säger man, vilken weekend man haft på de högsta våningarna i denna byggnad. Receptionen på våning 64, rummet våning 65, poolen våning 74, restaurangen våning 79 och baren på 80:e. Utsikten gör en tårögd. Vi har alltså tillbringad helgen här för att fira vårt silverbröllop och för att tänka och minnas över våra nära och kära som inte längre finns med oss, då framförallt Hasse och Jessica som tyvärr lämnade oss på samma dag som vi har bröllopsdag, det har blivit en dag till att både glädjas och minnas med sorg. Vi gjorde båda sakerna med den äran i helgen.

 

 

 

Ja det hela började alltså för 25 år sedan på svenska FN bataljonen på Cypern. Där gifte vi oss i allra största hemlighet. Fotot är taget i förväg såklart, eftersom kommentaren från en av Jannes fotbollkompisar var: Hur F-n fick de med sej hunden till Cypern, säger inte vem men han bor i Järbo. Det är en till med på fotot också men hon syns inte, vårt andra busfrö Cinen ligger och guppar runt i magen hon, men Mimma och vår labbe Tanja syns bra. Vårt tredje lilla frö kom 3 år senare, han väntade lite till han, Martin. Detta giftemål tog sin början på en pizzeria som nu mer inte finns kvar i Sandviken, nämligen Nettuno. Vi var där och åt och då informerade jag min käre pojkvän att nu ska vi gifta oss när vi åker till Cypern, jag har redan kontaktat prästen, det blir på fredagen när vi har kommit ner. Bra frieri, eller hur... har jag väntat på Johansson har jag väl väntat än idag, här gäller det att ta saken i egna händer och bara framställa faktum, allt detta medan TröttUno serverar oss en Pizza, och ni vet ju ni som är gamla nog att ha ätit på Nettuno, att det gick inte fort.....

 

 

Sagt och gjort så blev det och här är vi nu 25 år senare firandes i Beijing, undrar vad det är för odds på det!!! Vi bestämde iallafall att fira denna minnsesdag, i dubbel bemärkelse på ett av Beijings finaste hotell som också råkar ligga i Beijings högsta byggnad, hotellet börjar på våning 64 och hotellbaren ligger högst upp på våning 80, 300 meter. Man kan säga att utsikten är obeskrivbar. Hela upplevelsen är svår att få ner på papper. Det känns som det vi har upplevt denna weekend är sånt man ser på film, vilken känsla.

 

Vårt hotellrum var stor som en lägenhet, bara toalettdelen var som ett mindre sovrum i en normalstor lägenhet. TV i badrumsspegeln!! Nu vet jag inte riktigt varför man ska ha det..men det fanns! I duschrummet fanns det två olika duschar, varav en kallades rainforest dusch, en stooor sak mitt i taket, det var faktiskt som om det strilade ett litet regn när man satte igång den. Blev man sedan trött fanns en liten bänk man kunde vila sej på medan duscharna strilade där. Väldigt praktiskt, för där kunde man sitta och vila med ett glas champagne utan att få vatten i glaset, fiffigt, undrar om de har tänkt på de....Och vet ni vad, ett badkar som var så djupt att till och med en människa (alltså UllaCarin) kunde ligga i och bli blöt över hela kroppen utan att behöva ligga och skvätta vatten över sej som en valross, det är inte ofta!

 

 

 

Åter till viktiga saker, firanadet. Champagne och rosor stod redan på rummet, det var bara att sätta sej i fåtöljerna ut mot det golv till tak stora fönstren och sippa lite på glaset och beundra utsikten.

 

 

 

 



 

 

 

Sen var det dags att besöka vinbaren, för ett litet glas vin innan middagen. Först tar vi oss en titt på deras pool och gym. Poolen var 25 meter lång!!! Och ligger på 74:e våningen, man ligger där och flyter ut mot det stora fönstren och det känns som man är på väg över kanten ner.

 

 

Därefter fick vi åka i deras runda hiss som ligger mitt i hotellet, den kallas för "The bubble lift" den är som en liten luftbubbla mitt i allt. Den tog oss upp till vinbaren, där vinkyparen rekommendrade och serverade ett glas mycket gott rött vin, som egentligen inte stod på vinlistan. Det är liksom hela tiden speciell treatment, tycker man. Därefter hämtade han chefen för baren Athmosphere som kom och frågade var vill ville ha bord någonstans i baren, på våning 80, så skulle han fixa det till efter middagen. Star feeling!!

 

The bubblelift

 

Sedan middagen, ja.. vad säger man. Maten, miljön, utsikten, serveringen allt, allt, vilken upplevelse. Allt detta ligger liksom utanför gränsen för man tror att man kan få uppleva, men hallå vi kommer från Sandviken, bruukä. Men hallå, min farfars pappa han bodde i jordkulorna vid DalBritta dammen, så man är ju inte riktigt van vid detta, men oj vad lätt det är att vänja sej!! Det enda jag vill nu är att ta med ungarna till detta paradis till hotell så de även får uppleva att bli behandlade som filmstjärnor för en weekend.

 

 

Det syns dåligt på den här bilden, men man kan skymta lite som en spegling i fönstret. Detta är vårt bord i restaurangen, framför fönstret med utsikt över Beijing, vi sitter i en liten tvåsitssoffa så man är placerad rakt framför fönstret.

 

 

Lördag blev lugn och skön, först frukost. Den serverades vid bordet, man behövde inte springa runt med en tallrik och samla mat, man kollade frukostmenyn, som för övrigt bestod av allt i frukostväg, alla olika internationella frukostar som finns, sedan beställde man och vips så stod det på bordet, snyggt och enkelt, inget spring bland andra som också bär tallrikar och samlar mat på hög. Bara en så´n sak, färskpressad apelsinjuice, inget konstgjort krafs.

 

Frukostmatsalen

 

Sedan gick vi ut och promenerade en bra stund, det är inte särskilt långt till en av de stora marknaderna så vi gick dit och fyllde på min lilla skosamlingen med ytterligare ett par, kände liksom att jag behövde ett par till, president Marcos fru och jag, vet ni...  Sedan hängde vi bara på vårt lilla hotellrum och vilade. Blev lite hungriga framåt kvällningen men orkade inte gå till restaurangen så vi beställde mat via rumsservice. Där trodde jag i mitt stilla sinne att de kommer väl en kille med tallrikar med mat. Men hoppsan Kerstin... inte då, han drog in ett helt dukat bord, ni vet ett sån´t där bord som på James Bond filmer brukar innehålla en bomb eller så. Under bordet fanns det ett litet värmeskåp, där ur plockade han upp maten och serverade oss, man tror inte det är sant....

 

 

 

 

Söndag, dags att återbördas till vardagens slit och släp. Vi betalar och lämnar detta magiska ställe för hemfärd. Ni ska veta att det även här i Beijing är dyrt att bo så här fint, men du får mycket, mycket mer för pengarna än i Sverige, där skulle vi alldrig har råd att bo så här fint, men som sagt det är inte gratis här heller. Väl hemma står det en levererad låda på bordet, vi funderar vad är detta, men förstår rätt snart att ungarna har varit framme och skickat hit något. Inuti finns ett litet brudpar i form av nallebjörnar liggandes på lila, ja undrar varför lila... fjädrar och en fin ask i form av ett hjärta med choklad i, plus en hälsning hemifrån. De är så söta att jag var tvungen att gråta en stund och längta efter dem.

 

 



 

 

 

Sedan gjorde vi det vi brukar göra på söndageftermiddag, först lite massage. Jag gjorde akupunktur jag också, tydligen är min Chi inte i balans enligt doktorn som kan kinesisk medicin, de är duktiga här må ni tro..Men så har det hållit på med den här alternativa konsten av medicin i några tusen år också, vi har något att lära där istället för att fort som attan trycka i oss tabletter mot allt.

 

Därefter är det söndagmiddag på favoritstället Annie´s. Sen blev det soffhäng med filmen En gång i Phuket. Ja, det var den fantastiska helgen det, nu har vi att se fram emot en kräftskiva i mitten av september som anordnas av svenska handelskammaren, vi är inbjuden som svenskar som jobbar på sandvik, det ska bli en intressant upplevelse det också. Just nu längtar jag fantastiskt mycket efter barnen, tur att jag får behandling så min Chi blir mer i balans, det är nog längtan som gör den i obalans tror jag.

 

 

 

Jag är övertygad om att Hasse och Jessica har tyckt att helgen till deras minne har varit en helt otrolig upplevelse tillsammans med oss, gud vad jag saknar er ibland fast jag vet att ni är med mej hela tiden. Som Mark Levegoods hushållerska berättade för honom när han var liten. "Man kan aldrig fly sorgen, då kommer den att jaga dej hela livet. Man måste gå rakt igenom sorgen. Sorg bearbetar man med sorg". Klok tant det!

 

When tomorrow never comes.....

 

 

Jag puffar vidare en annan gång....

 

 

 

Chi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inget speciellt.....

Snart helg igen då, tiden springer på även här i Kina. Just nu görs det ingen speciellt, lite varmt ibland så det är svårt att ta sej till några storslagna äventyr. Försöker dock hålla i med tränandet, skittråkigt ibland, men efteråt känner man sej alltid bäst i världen att man har lyckats tagit sej de 25 metrarna till gymmet. Håret är lite mer lila nu, nytonad, och det är intressant att träna och svettas med nylila hår, det är mycket lila då kan jag lova. Om man inte hänger med hela tiden och torkar pannan ordentligt är man lilarandig i hela ansiktet, riktigt snyggt faktiskt, vet inte vad kinerserna tycker om fallet, det ända jag vet är att mitt lila hår fortfarande är the happening of the day in Beijing, de tröttnar tydligen aldrig på det. Men som jag sagt tidigare det är tur att man är dagens clown, kan kineserna behöva faktiskt.

 

Det ända som märks av träningen är träningsverk till förbannelse, hade vi det här laget, efter snart 3 veckors slit, trott att jag åtminstone skulle börja likna

Lite iallafall....hahaha. När man är så gammal som jag är finns det bara övergångsåldern att se fram emot. Fast det är svårt att veta här nere. När det är 40 grader varmt är det svårt att veta om svettningarna man har är vallningar på grund av åldern eller om det bara är jäkligt varmt, jag har kommit på att det nog bara är jäkligt varmt. Så en sak till när man har uppgraderat sitt jobb från lyxhustru till hemmafrugudinna så kommer man inte i övergångtåldern då heter det bronsåldern. Ursäkta mina svettningar men jag är i bronsåldern....Låter snyggare i min värld iallafall,

Lite underhållning har vi fått oss till livs också. En kväll när vi skulle gå och äta var det ett väldans väsen och grejande på vår egen uteservering, som vi allmänt kallar för Rundan. De höll på med att rigga för en hel orkester på scen, TV-kameror och soundcheck över hela stället. Det stod något på ett plakat, men bara på kinsesiska, men vi fattade så mycket att det verkade vara nån eller några berömdheter i sångbranchen som skulle uppträda. När vi senare kom tillbaka var showen i full gång så vi satte och för att lyssna och titta. Det verkade som om det var Allsång på Skansen, en gäng killar sjöng på scen, publiken sjöng med och kameran zoomade ut över hela stället. En gick till och med runt med en mick, så det var nog allsång i rundan. Vi hade tydligen satt oss bordet bredvid scenbordet också, för i paus kom hela gänget ner och vilade bredvid oss, det ni....

Snart är det dags för att fira och minnas, den 21 augusti är det nämligen vår silverbröllopsdag och samma dag minns vi Hasse och Jessica. Tyvärr skedde olyckan samma dag vi skulle fira vår 20:e bröllopsdag, det blev inte så mycket fira då kan jag säga....Nu när vi firar 25 år som gifta och minns alla roliga stunder vi haft tillsammans med kära bror och syster, ska vi bo hotell som ligger i Beijings högsta byggnad, World Summit Wing, det huset är 80 våningar högt, just det 80 våningar. Allra högst upp, allstå på 80:de våningen ligger Atmosphere Bar, där ska vi sitta och titta ut över hela Beijing och dricka champagne och minnas och fira...

Hotellrummet, det ligger bara på våning 70. Jag återkommer med detaljer och bilder senare när vi varit där. Undrar om jag ska göra naglar med silver på då, blir ju bra till ett silverbröllop, ni ser vad viktiga saker jag måste ta ställning till...Nää, nu ska jag gå och träna för snart måste det väl bli som tidigare bild så hårt som jag ligger i, annars ljuger de på reklamen för de där jättebra träningsredskapen som man kan ha under sängen. Gud vad grejer folk som ha under sängen om de skulle köpa alla dessa träningsmaskiner, och varför ska man ha dem där, borde de inte stå framme så man kan använda dem hela tiden, låter jobbigt att träna under sängen. Men det är kanske därför resultaten är så enastående och snabba, eller menar ni att reklamen ljuger..!! Jag vet inte, men inte märkar då jag av samma resultat av grejerna på gymmet, men å andra sidan ligger ju de inte heller under sängen!?

Puffar vidare en annan gång....

Viktiga saker....

Oj oj, vad mycket viktiga saker jag har hunnit med! Få se nu, i lördags åkte vi till Yashoo market för lite shopping. Jag behövde faktiskt nya skor, kunde man inte tro? Två par riktigt söta sommarskor blev det, ett par puma och ett par adidas, bara äkta vara, eller hur....Iallafall för 90 kr kan jag väl slita på dem ett tag, det är ju bara att inhandla nya, eftersom jag INTE har två flyttlådor med skor med mej från Sverige. Funderar fortfarande på den där loppis idén ute på parkeringen här där jag säljer bara dyra skor från Sverige istället för att alla går och köper billiga skor på marknaden, blir nog som att sälja en dammsugare till sej själv, hmm lätt eftersom jag inte ens dammsuger utan miss Tong med kompisar gör det varje onsdag åt mej.

Iallafall efter man gjort viktiga inköp blir man hungrig en liten lätt lunch på Flame inte helt fel, framförallt när man vet att deras happy hour har börjat, goda drinkar nästan gratis. Där satt vi en bra stund och gjorde riktigt viktiga saker, försökte bestämma vilka drinkar vi skulle ha efter maten. Det gör ju inte ont heller att det är ca 30 grader i luften och en lätt bris på uteserveringen. Efter mat och 4 viktiga saker var det dags för att ta sej hemåt för lite vila och planera för kvällen.

 

Vi hade lite tur för den koreanska kanalen visade lite handboll medan vi planerade för viktiga saker inför kvällen, kan inte bli bättre...! Efter handbollen gick vi iväg till vår egen lilla marknad här i området, vi kände för lite fotmassage och jag ville få mina naglar målade. Så där blev vi någon timme medan Miss Kitty (vi kallar henne så, hon är så söt med stor rosett i håret och spetsklänning) gjorde manicure och sedan målade mina naglar och gjorde jättefina blommotiv på dem, söt eller inte men duktiga är de som jobbar där allihopa. Nu var man lite trött efter alla viktiga saker vi gjort under dagen så det blev dags för lite mat, någon öl och lite friidrott på uteserveringen vid hotellet som har storbilds-TV.

Söndagen bedrevs med en av de viktigaste sakerna man kan göra, vila, vila och vila. Gud vad bra jag är på att göra ingenting, fanns det OS i det skulle Nettan och jag vara de enda som behövde delta för ingen annan skulle ha en chans mot såna proffs som vi är. Vi har uppgraderat den grenen till en filosofisk nivå som är ouppnålig för andra vanliga dödliga.

Efter den upptagna dagen blev det en fantastisk kvällmiddag på Annies, en riktig höjdare till restaurang det, att avsluta helgen med en tiramisú och limoncello, inte illa!! Men nu har jag träningsverk som en hel indianby. Kom ju på igår att jag borde göra en annan viktig sak, som att börja träna. Vet inte riktigt vad som hände med biggest looser Kina, det la ner, var väl ingen som ville se eländet. Det verkar också som den enda deltagaren inte riktigt tyckte att det var viktigt just då, hahaha...

Riktigt patetiskt som vanligt, jag börjar på måndag, hur många har inte sagt den klyschan. Jag har iallafall använt den riktigt frekvent sista tiden, men nu blev det den måndagen igår. Så nu har jag varit på gymmet två dagar i rad och gissa om jag känner mej som en gammal kärring. Hmm, vilket jag egentligen är eller...Nu är jag så lyckligt lottad, eller dum!?..Så jag har en fantastisk självuppfattning, jag kärring, näee, tror jag väl inte.. Tycker att alla andra 50-åringar ser ut som gamla tanter, inte ser jag väl ut så där eller..! Men efter två dagar på gymmet kan jag garantera att jag iallafall känner mej så´n, men fortfarande snygg, eller hur..?!

Nä, nu ska jag göra en annan viktig sak, iallafall för huvudet, pussla, japp just det pussla. Jag fick med mej ett pussel på 2000 bitar av Cinen, så nu har jag börjat vända alla bitar och sorterar ut kantbitarna så nu har jag att göra i några veckor, det är nyttigt att göra olika viktiga saker så man inte tröttnar, det är viktigt...Tur att Jessica är med uppe i himlen, hon skulle bara fuska i pussel, hur man gör det vet varken hon eller jag, men den kommentaren kom från Janne en sen kväll efter några öl då vi tre satt och pusslade och han gick på toa, kom tillbaka och påstod att Jessica hade fuskat för hon hade fått dit de bitar han inte hade hittat tidigare. Jaa, kanske man kan fuska i pussel, vem vet, vad jag vet är iallafall att Jessica pusslar med mej hela tiden, kram på dej!!

Puffar vidare en annan gång med viktiga saker....