Vilken weekend....

 

 

 

Jaa.. vad säger man, vilken weekend man haft på de högsta våningarna i denna byggnad. Receptionen på våning 64, rummet våning 65, poolen våning 74, restaurangen våning 79 och baren på 80:e. Utsikten gör en tårögd. Vi har alltså tillbringad helgen här för att fira vårt silverbröllop och för att tänka och minnas över våra nära och kära som inte längre finns med oss, då framförallt Hasse och Jessica som tyvärr lämnade oss på samma dag som vi har bröllopsdag, det har blivit en dag till att både glädjas och minnas med sorg. Vi gjorde båda sakerna med den äran i helgen.

 

 

 

Ja det hela började alltså för 25 år sedan på svenska FN bataljonen på Cypern. Där gifte vi oss i allra största hemlighet. Fotot är taget i förväg såklart, eftersom kommentaren från en av Jannes fotbollkompisar var: Hur F-n fick de med sej hunden till Cypern, säger inte vem men han bor i Järbo. Det är en till med på fotot också men hon syns inte, vårt andra busfrö Cinen ligger och guppar runt i magen hon, men Mimma och vår labbe Tanja syns bra. Vårt tredje lilla frö kom 3 år senare, han väntade lite till han, Martin. Detta giftemål tog sin början på en pizzeria som nu mer inte finns kvar i Sandviken, nämligen Nettuno. Vi var där och åt och då informerade jag min käre pojkvän att nu ska vi gifta oss när vi åker till Cypern, jag har redan kontaktat prästen, det blir på fredagen när vi har kommit ner. Bra frieri, eller hur... har jag väntat på Johansson har jag väl väntat än idag, här gäller det att ta saken i egna händer och bara framställa faktum, allt detta medan TröttUno serverar oss en Pizza, och ni vet ju ni som är gamla nog att ha ätit på Nettuno, att det gick inte fort.....

 

 

Sagt och gjort så blev det och här är vi nu 25 år senare firandes i Beijing, undrar vad det är för odds på det!!! Vi bestämde iallafall att fira denna minnsesdag, i dubbel bemärkelse på ett av Beijings finaste hotell som också råkar ligga i Beijings högsta byggnad, hotellet börjar på våning 64 och hotellbaren ligger högst upp på våning 80, 300 meter. Man kan säga att utsikten är obeskrivbar. Hela upplevelsen är svår att få ner på papper. Det känns som det vi har upplevt denna weekend är sånt man ser på film, vilken känsla.

 

Vårt hotellrum var stor som en lägenhet, bara toalettdelen var som ett mindre sovrum i en normalstor lägenhet. TV i badrumsspegeln!! Nu vet jag inte riktigt varför man ska ha det..men det fanns! I duschrummet fanns det två olika duschar, varav en kallades rainforest dusch, en stooor sak mitt i taket, det var faktiskt som om det strilade ett litet regn när man satte igång den. Blev man sedan trött fanns en liten bänk man kunde vila sej på medan duscharna strilade där. Väldigt praktiskt, för där kunde man sitta och vila med ett glas champagne utan att få vatten i glaset, fiffigt, undrar om de har tänkt på de....Och vet ni vad, ett badkar som var så djupt att till och med en människa (alltså UllaCarin) kunde ligga i och bli blöt över hela kroppen utan att behöva ligga och skvätta vatten över sej som en valross, det är inte ofta!

 

 

 

Åter till viktiga saker, firanadet. Champagne och rosor stod redan på rummet, det var bara att sätta sej i fåtöljerna ut mot det golv till tak stora fönstren och sippa lite på glaset och beundra utsikten.

 

 

 

 



 

 

 

Sen var det dags att besöka vinbaren, för ett litet glas vin innan middagen. Först tar vi oss en titt på deras pool och gym. Poolen var 25 meter lång!!! Och ligger på 74:e våningen, man ligger där och flyter ut mot det stora fönstren och det känns som man är på väg över kanten ner.

 

 

Därefter fick vi åka i deras runda hiss som ligger mitt i hotellet, den kallas för "The bubble lift" den är som en liten luftbubbla mitt i allt. Den tog oss upp till vinbaren, där vinkyparen rekommendrade och serverade ett glas mycket gott rött vin, som egentligen inte stod på vinlistan. Det är liksom hela tiden speciell treatment, tycker man. Därefter hämtade han chefen för baren Athmosphere som kom och frågade var vill ville ha bord någonstans i baren, på våning 80, så skulle han fixa det till efter middagen. Star feeling!!

 

The bubblelift

 

Sedan middagen, ja.. vad säger man. Maten, miljön, utsikten, serveringen allt, allt, vilken upplevelse. Allt detta ligger liksom utanför gränsen för man tror att man kan få uppleva, men hallå vi kommer från Sandviken, bruukä. Men hallå, min farfars pappa han bodde i jordkulorna vid DalBritta dammen, så man är ju inte riktigt van vid detta, men oj vad lätt det är att vänja sej!! Det enda jag vill nu är att ta med ungarna till detta paradis till hotell så de även får uppleva att bli behandlade som filmstjärnor för en weekend.

 

 

Det syns dåligt på den här bilden, men man kan skymta lite som en spegling i fönstret. Detta är vårt bord i restaurangen, framför fönstret med utsikt över Beijing, vi sitter i en liten tvåsitssoffa så man är placerad rakt framför fönstret.

 

 

Lördag blev lugn och skön, först frukost. Den serverades vid bordet, man behövde inte springa runt med en tallrik och samla mat, man kollade frukostmenyn, som för övrigt bestod av allt i frukostväg, alla olika internationella frukostar som finns, sedan beställde man och vips så stod det på bordet, snyggt och enkelt, inget spring bland andra som också bär tallrikar och samlar mat på hög. Bara en så´n sak, färskpressad apelsinjuice, inget konstgjort krafs.

 

Frukostmatsalen

 

Sedan gick vi ut och promenerade en bra stund, det är inte särskilt långt till en av de stora marknaderna så vi gick dit och fyllde på min lilla skosamlingen med ytterligare ett par, kände liksom att jag behövde ett par till, president Marcos fru och jag, vet ni...  Sedan hängde vi bara på vårt lilla hotellrum och vilade. Blev lite hungriga framåt kvällningen men orkade inte gå till restaurangen så vi beställde mat via rumsservice. Där trodde jag i mitt stilla sinne att de kommer väl en kille med tallrikar med mat. Men hoppsan Kerstin... inte då, han drog in ett helt dukat bord, ni vet ett sån´t där bord som på James Bond filmer brukar innehålla en bomb eller så. Under bordet fanns det ett litet värmeskåp, där ur plockade han upp maten och serverade oss, man tror inte det är sant....

 

 

 

 

Söndag, dags att återbördas till vardagens slit och släp. Vi betalar och lämnar detta magiska ställe för hemfärd. Ni ska veta att det även här i Beijing är dyrt att bo så här fint, men du får mycket, mycket mer för pengarna än i Sverige, där skulle vi alldrig har råd att bo så här fint, men som sagt det är inte gratis här heller. Väl hemma står det en levererad låda på bordet, vi funderar vad är detta, men förstår rätt snart att ungarna har varit framme och skickat hit något. Inuti finns ett litet brudpar i form av nallebjörnar liggandes på lila, ja undrar varför lila... fjädrar och en fin ask i form av ett hjärta med choklad i, plus en hälsning hemifrån. De är så söta att jag var tvungen att gråta en stund och längta efter dem.

 

 



 

 

 

Sedan gjorde vi det vi brukar göra på söndageftermiddag, först lite massage. Jag gjorde akupunktur jag också, tydligen är min Chi inte i balans enligt doktorn som kan kinesisk medicin, de är duktiga här må ni tro..Men så har det hållit på med den här alternativa konsten av medicin i några tusen år också, vi har något att lära där istället för att fort som attan trycka i oss tabletter mot allt.

 

Därefter är det söndagmiddag på favoritstället Annie´s. Sen blev det soffhäng med filmen En gång i Phuket. Ja, det var den fantastiska helgen det, nu har vi att se fram emot en kräftskiva i mitten av september som anordnas av svenska handelskammaren, vi är inbjuden som svenskar som jobbar på sandvik, det ska bli en intressant upplevelse det också. Just nu längtar jag fantastiskt mycket efter barnen, tur att jag får behandling så min Chi blir mer i balans, det är nog längtan som gör den i obalans tror jag.

 

 

 

Jag är övertygad om att Hasse och Jessica har tyckt att helgen till deras minne har varit en helt otrolig upplevelse tillsammans med oss, gud vad jag saknar er ibland fast jag vet att ni är med mej hela tiden. Som Mark Levegoods hushållerska berättade för honom när han var liten. "Man kan aldrig fly sorgen, då kommer den att jaga dej hela livet. Man måste gå rakt igenom sorgen. Sorg bearbetar man med sorg". Klok tant det!

 

When tomorrow never comes.....

 

 

Jag puffar vidare en annan gång....

 

 

 

Chi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inget speciellt.....

Snart helg igen då, tiden springer på även här i Kina. Just nu görs det ingen speciellt, lite varmt ibland så det är svårt att ta sej till några storslagna äventyr. Försöker dock hålla i med tränandet, skittråkigt ibland, men efteråt känner man sej alltid bäst i världen att man har lyckats tagit sej de 25 metrarna till gymmet. Håret är lite mer lila nu, nytonad, och det är intressant att träna och svettas med nylila hår, det är mycket lila då kan jag lova. Om man inte hänger med hela tiden och torkar pannan ordentligt är man lilarandig i hela ansiktet, riktigt snyggt faktiskt, vet inte vad kinerserna tycker om fallet, det ända jag vet är att mitt lila hår fortfarande är the happening of the day in Beijing, de tröttnar tydligen aldrig på det. Men som jag sagt tidigare det är tur att man är dagens clown, kan kineserna behöva faktiskt.

 

Det ända som märks av träningen är träningsverk till förbannelse, hade vi det här laget, efter snart 3 veckors slit, trott att jag åtminstone skulle börja likna

Lite iallafall....hahaha. När man är så gammal som jag är finns det bara övergångsåldern att se fram emot. Fast det är svårt att veta här nere. När det är 40 grader varmt är det svårt att veta om svettningarna man har är vallningar på grund av åldern eller om det bara är jäkligt varmt, jag har kommit på att det nog bara är jäkligt varmt. Så en sak till när man har uppgraderat sitt jobb från lyxhustru till hemmafrugudinna så kommer man inte i övergångtåldern då heter det bronsåldern. Ursäkta mina svettningar men jag är i bronsåldern....Låter snyggare i min värld iallafall,

Lite underhållning har vi fått oss till livs också. En kväll när vi skulle gå och äta var det ett väldans väsen och grejande på vår egen uteservering, som vi allmänt kallar för Rundan. De höll på med att rigga för en hel orkester på scen, TV-kameror och soundcheck över hela stället. Det stod något på ett plakat, men bara på kinsesiska, men vi fattade så mycket att det verkade vara nån eller några berömdheter i sångbranchen som skulle uppträda. När vi senare kom tillbaka var showen i full gång så vi satte och för att lyssna och titta. Det verkade som om det var Allsång på Skansen, en gäng killar sjöng på scen, publiken sjöng med och kameran zoomade ut över hela stället. En gick till och med runt med en mick, så det var nog allsång i rundan. Vi hade tydligen satt oss bordet bredvid scenbordet också, för i paus kom hela gänget ner och vilade bredvid oss, det ni....

Snart är det dags för att fira och minnas, den 21 augusti är det nämligen vår silverbröllopsdag och samma dag minns vi Hasse och Jessica. Tyvärr skedde olyckan samma dag vi skulle fira vår 20:e bröllopsdag, det blev inte så mycket fira då kan jag säga....Nu när vi firar 25 år som gifta och minns alla roliga stunder vi haft tillsammans med kära bror och syster, ska vi bo hotell som ligger i Beijings högsta byggnad, World Summit Wing, det huset är 80 våningar högt, just det 80 våningar. Allra högst upp, allstå på 80:de våningen ligger Atmosphere Bar, där ska vi sitta och titta ut över hela Beijing och dricka champagne och minnas och fira...

Hotellrummet, det ligger bara på våning 70. Jag återkommer med detaljer och bilder senare när vi varit där. Undrar om jag ska göra naglar med silver på då, blir ju bra till ett silverbröllop, ni ser vad viktiga saker jag måste ta ställning till...Nää, nu ska jag gå och träna för snart måste det väl bli som tidigare bild så hårt som jag ligger i, annars ljuger de på reklamen för de där jättebra träningsredskapen som man kan ha under sängen. Gud vad grejer folk som ha under sängen om de skulle köpa alla dessa träningsmaskiner, och varför ska man ha dem där, borde de inte stå framme så man kan använda dem hela tiden, låter jobbigt att träna under sängen. Men det är kanske därför resultaten är så enastående och snabba, eller menar ni att reklamen ljuger..!! Jag vet inte, men inte märkar då jag av samma resultat av grejerna på gymmet, men å andra sidan ligger ju de inte heller under sängen!?

Puffar vidare en annan gång....

Viktiga saker....

Oj oj, vad mycket viktiga saker jag har hunnit med! Få se nu, i lördags åkte vi till Yashoo market för lite shopping. Jag behövde faktiskt nya skor, kunde man inte tro? Två par riktigt söta sommarskor blev det, ett par puma och ett par adidas, bara äkta vara, eller hur....Iallafall för 90 kr kan jag väl slita på dem ett tag, det är ju bara att inhandla nya, eftersom jag INTE har två flyttlådor med skor med mej från Sverige. Funderar fortfarande på den där loppis idén ute på parkeringen här där jag säljer bara dyra skor från Sverige istället för att alla går och köper billiga skor på marknaden, blir nog som att sälja en dammsugare till sej själv, hmm lätt eftersom jag inte ens dammsuger utan miss Tong med kompisar gör det varje onsdag åt mej.

Iallafall efter man gjort viktiga inköp blir man hungrig en liten lätt lunch på Flame inte helt fel, framförallt när man vet att deras happy hour har börjat, goda drinkar nästan gratis. Där satt vi en bra stund och gjorde riktigt viktiga saker, försökte bestämma vilka drinkar vi skulle ha efter maten. Det gör ju inte ont heller att det är ca 30 grader i luften och en lätt bris på uteserveringen. Efter mat och 4 viktiga saker var det dags för att ta sej hemåt för lite vila och planera för kvällen.

 

Vi hade lite tur för den koreanska kanalen visade lite handboll medan vi planerade för viktiga saker inför kvällen, kan inte bli bättre...! Efter handbollen gick vi iväg till vår egen lilla marknad här i området, vi kände för lite fotmassage och jag ville få mina naglar målade. Så där blev vi någon timme medan Miss Kitty (vi kallar henne så, hon är så söt med stor rosett i håret och spetsklänning) gjorde manicure och sedan målade mina naglar och gjorde jättefina blommotiv på dem, söt eller inte men duktiga är de som jobbar där allihopa. Nu var man lite trött efter alla viktiga saker vi gjort under dagen så det blev dags för lite mat, någon öl och lite friidrott på uteserveringen vid hotellet som har storbilds-TV.

Söndagen bedrevs med en av de viktigaste sakerna man kan göra, vila, vila och vila. Gud vad bra jag är på att göra ingenting, fanns det OS i det skulle Nettan och jag vara de enda som behövde delta för ingen annan skulle ha en chans mot såna proffs som vi är. Vi har uppgraderat den grenen till en filosofisk nivå som är ouppnålig för andra vanliga dödliga.

Efter den upptagna dagen blev det en fantastisk kvällmiddag på Annies, en riktig höjdare till restaurang det, att avsluta helgen med en tiramisú och limoncello, inte illa!! Men nu har jag träningsverk som en hel indianby. Kom ju på igår att jag borde göra en annan viktig sak, som att börja träna. Vet inte riktigt vad som hände med biggest looser Kina, det la ner, var väl ingen som ville se eländet. Det verkar också som den enda deltagaren inte riktigt tyckte att det var viktigt just då, hahaha...

Riktigt patetiskt som vanligt, jag börjar på måndag, hur många har inte sagt den klyschan. Jag har iallafall använt den riktigt frekvent sista tiden, men nu blev det den måndagen igår. Så nu har jag varit på gymmet två dagar i rad och gissa om jag känner mej som en gammal kärring. Hmm, vilket jag egentligen är eller...Nu är jag så lyckligt lottad, eller dum!?..Så jag har en fantastisk självuppfattning, jag kärring, näee, tror jag väl inte.. Tycker att alla andra 50-åringar ser ut som gamla tanter, inte ser jag väl ut så där eller..! Men efter två dagar på gymmet kan jag garantera att jag iallafall känner mej så´n, men fortfarande snygg, eller hur..?!

Nä, nu ska jag göra en annan viktig sak, iallafall för huvudet, pussla, japp just det pussla. Jag fick med mej ett pussel på 2000 bitar av Cinen, så nu har jag börjat vända alla bitar och sorterar ut kantbitarna så nu har jag att göra i några veckor, det är nyttigt att göra olika viktiga saker så man inte tröttnar, det är viktigt...Tur att Jessica är med uppe i himlen, hon skulle bara fuska i pussel, hur man gör det vet varken hon eller jag, men den kommentaren kom från Janne en sen kväll efter några öl då vi tre satt och pusslade och han gick på toa, kom tillbaka och påstod att Jessica hade fuskat för hon hade fått dit de bitar han inte hade hittat tidigare. Jaa, kanske man kan fuska i pussel, vem vet, vad jag vet är iallafall att Jessica pusslar med mej hela tiden, kram på dej!!

Puffar vidare en annan gång med viktiga saker....



Det märks att man är tillbaka i Kina

Som sagt, då var man hemma i kina igen...Det märktes direkt när man kom ut från flygplatsen, som att kliva in i en plastpåse, varmt, fuktigt och svettigt. Nu har det ju regnat en hel del här och gör fortfarande, men varmt är det lik förbaskat, det blir bara ännu fuktigare i plastpåsen. Så är det något man måste vänja sej vid så är det att ständigt vara svettig och ofräsch, Man luktar inte precis hallonsaft hela tiden. Men vi behöver ju bara lukta på varandra och kineserna är väl inga doftgranar de heller. Det märks att man är tillbaka....

Hemma var allt som vanligt, nystädat och fint, skönt att komma hem då. Slippa börja med att röja undan, nä då, allt var nybäddat och nyskurat och luktade gott. Man känner sej välkommen också, alla hejar och är glada att man är hemma igen, Miss Tong kom springande direkt med ett leende och posten i handen, hon blir fortfarande lika glad som vi när posten äntligen hittar hit. Det märks att man är tillbaka....Nu gäller det att komma tillbaka i tiden igen, nu är vi 6 timmar före er i Sverige. Trötta eller inte efter en lång resa med tidsomställning så gäller det att få saker att fungera igen, kylskåpet måste fyllas, så det är bara att ta sej till affären för lite handling, men innan hann vi in på ett av våra favoritställen och svalkade oss med en öl. Samma glada mottagande igen, de undrar vad vi varit och hälsar oss tillbaka.

Worth waiting for....

Nu är man ju sugen på alla favoritställen igen efter att ha varit i Sverige i 6 veckor, så första kvällen blev det texmex favoriten med tillhörande margaritha förstås, grabben där kan fortfarande göra den så att håren på armarna reser sej, ståpäls som Gunde skulle sagt. Det märks att man är tillbaka... Alla lika välkomnande där också, en av servitriserna är jättegullig och vill alltid prata och fråga jättemycket hur det är i Sverige. Väl hemma igen blev det soffhäng och sedan sova, sova och sova. Gissa om vi sov, 15 timmar, är det möjligt!! Men visst, 15 timmar, snacka om att man hade sömn att ta igen.

Vi vaknade alltså klockan 1 på söndag middag, trodde inte att det var sant. Tänkte att det var dags för lite egenvård så vi gick till vår lilla salong för lite fotvård och fotmassage, målade tånaglarna lila också, helt underbart. Där satt vi och blev behandlade i över en timma och betalade tillsammans 240 kr, det märks att man är tillbaka i kina. Sen vidare till vårt lilla viloställe vi brukar sätta oss på när vi handlat och är på väg tillbaka hem, man måste vila i den här värmen förstår ni, och fylla på vätskebalansen. Där kom vi på att för samma pris som en long island drink på Lobbys uteservering kan vi dricka 4 st long island plus en stor öl. Det märks att man tillbaka i kina...Nu ska tilläggas att Jean på uteserveringen gör den drinken med den äran, en riktig nackdunkare...eller hur Robin?..

OS tittande blir ju lite lidande här, man får ju titta på det som kineserna tycker är av intresse, vilket är allt där kina deltar naturligtvis, så mycket badminton, pingis och skytte blir det. Basket är ju också en stor sport här, och hur mycket gymnastik och simhopp kan visa, hela tiden går bra.Tyvärr så går det inte att titta på Svt play heller, grabben som sitter och cyklar igång vårt modem ute i garderoben cyklar jäkligt långsamt kan jag lova, med den uppkopplingen vi har här är det omöjligt att titta på någonting på datorn. Det märks att man är tillbaka....Men häromdagen hittade vi en koreansk kanal som visar allt som sydkorea deltar i och de har både ett herrlag och ett damlag i handboll. Jag blev nästan tårögd när jag kom på att de sänder alla sydkoreas matcher, både damer och herrar i handboll, det är nästan man kan bli religiös. Så nu har jag ett nytt favoritland att heja på, för ju längre i turneringen korea går desto mer handboll får jag titta på.

En sväng till IKEA har vi hunnit med också i veckan som gått, onsdagar verkar vara den dag förutom lördagar som kineserna också är på IKEA. Eller kanske det var mycket folk där för att det regnar hela tiden, men mycket var det...Vi behövde en klädhängare och lite smått och gott från mataffären där, hårt bröd och skorpor bland annat, Men det är inte alla dar man är på IKEA och de har extra pris på absolut vodka i snygg presentförpackning och att man kan köpa både alkoholfri cider och starkcider. Det märks att man är tillbaka i kina....

Jaa, nu har vi snart varit hemma i en vecka och allt är som vanligt, Janne jobbar och jag gör viktiga saker, Idag har jag skickat iväg tre skjortor på strykning, det är viktigt. IKEA;s  grabbar har varit här med vår klädhängare och monterat ihop den under mitt överinseende, det är viktigt. Jag har fått fotmassage och fått mina naglar målade, det är viktigt. Jag har läst ut en bok och börjat på en ny, det är viktigt. Nu ska jag vänta på att Janne kommer hem och att matchen mellan Sydkorea och Frankrike i handboll börjar, det är viktigt. Sen måste jag bestämma var vi ska äta ikväll, det är viktigt. Som ni märker gör jag väldigt mycket viktiga saker....Det märks att man är tillbaka i kina...!!

Puffar vidare en annan gång....