Undrar var posten är........

Som ni vet så gör man ju en adressändring när man flyttar. Även så när man flyttar till kina, bra mycket dyrare dock närmare bestämt 1600 kr. Efter ett tag här i kina började vi undra var posten var. Jag ringde till adressändring och undrade om det hade blivit något fel eller....Det visade sej att de hade ändrat några rader i vår adress hit, flyttat om den liksom. Bor man i ett land av den här storleken bör nog adressen var riktig, i Sandviken kan ju liksom Skoglund på posten nästan gissa sej till vart han ska lägga post med lite omkastad adress. Men som sagt här blir det nog lite knöligare. Okej, efter att ha påpekat att det är ju konstigt att det inte kan bli rätt, när jag har suttit i telefon hemma i sandviken och bokstaverat adressen tidigare, men men. Jag bokstaverar igen adressen till killen som sitter på adressändringen och hoppas att det kanske kan bli rätt nu då. Ringer senare till posten i sandviken för att kolla om de verkligen har en adressändring på vår post. Talar med en dam som säger att jaaa de har skickat post till oss i kina två gånger, men tyvärr då med den adress som är huller om buller. Jag frågar henne om hon kan kolla om adressen är rätt nu när jag har ringt och fixat det ännu en gång med adressändringen. Tror ni att det var rätt, nix pix.



Ringer igen till adressändring, får nu tala med en tjej, frågar snällt om vad de har för adress till oss i kina, tror ni inte att hon läser upp den mixade adressen igen fast jag åter har ringt och ändrat. Då är jag inte snäll längre, frågar om de inte är läskunniga på adressändring, vilket jag tycker borde vara ett anställningskrav just där. Hon bara skrattar och säger men visst är dem det och börjar fråga igen om hur adressen ska skrivas. Återigen bokstaverar jag mej igenom den, då börjar hon oja sej över hur lång den är, att det inte finns rader att skriva på i datasystemet, men snälla nån ge mej styrka. Efter mycket trams hit och dit lyckas till slut "blixten" i andra ändan få till det och lovar att skicka ny adresslappar till posten i Sandviken. Efter det har vi fått post en gång hit till Kina, mest reklam. Sen har det inte dykt upp någon mer post, det är nog fel igen tror jag. Undrar var min post är någonstans egentligen, för tydligen skickar de den från Sverige varje fredag, men hit kommer den inte!!

Och det är ju inte direkt raketforskning som pågår, bara en liten adressändring.

Strunt samma kan inte bekymra mej över det. Däremot har det varit krångel med att få våra pass och uppehållstillstånd. Utan uppehållstillstånd inget bankkonto, inget bankkonto ingen lön, låter som ett bra moment 22. Så äntligen igår fick vi vårt uppehållstillstånd och skulle iväg till banken för att öppna ett bankkonto. Intressant, hur går det här till då. Vi åkte iväg till en av de stora bankerna i Kina, någonting med blablabla.. bank of China. Vi hade med oss en tjej från Jannes jobb som skulle hjälpa oss med alla papper och sånt. Stor fin byggnad, blank och tjusig. Strax innanför dörren står det en vakt med skottsäker väst, kineser är inte stora så det såg ut som om västen vägde mer än grabben själv, men han tyckte säkert att han såg ut som Rambo. Innanför står det en massa bord uppställda på rad, som campingbord ungefär med folk bakom som sköter affären. Ser bra ut tänkte jag. Men se, vi fick gå in i ett eget litet rum, ett så kallat VIP rum. Där fanns det sköna fåtöljer att sitta i, man kunde dricka lite te och äta karameller medan man väntade. Sedan var det vår tur, då gick man till en eget bås, bakom ett glas satt en trevlig tjej som såg ut som en flygvärdinna. Man fick prata genom en mikrofon och papper lämnades i en sådan där lucka de har på tågstationer. Annars var det ingen skillnad att öppna bankkonto i kina eller sverige, lite papper som skulle fyllas i och kortkoder som skulle knappas in, sen var vi innehavare av ett kinesiskt bankkonto med tillhörande kort. Vi fick kortet som det är solrosor på.

Nu är det bara en liten detalj kvar, att få lön på kontot. Enligt vår hjälpsamma vän från Sandvik skulle det inte vara några problem alls att få in lönen tills på fredag, vilket jag inte alls tror att det är möjligt. Det är så att kineserna säger aldrig nej, det går inte, utan de säger bara ja och ser glada ut, sen att det inte blir så det är en annan femma. Om man frågar om något och får ett snabbt jaa, det går bra, då vet man att det är något lurt, snabba ja svar betyder nästan alltid nej, aldrig kommer det att hända, man lär sej....man lär sej...Så vi får se vad som händer på fredag, en glad överraskning eller vi fortsätter att nalla på kapitalet som finns, det ordnar sej. Det är något man måste lära sej här, att inte hetsa upp sej över det som inte händer, det går inte att göra något åt det iallafall. Det är bara att le, gilla läget och gå vidare.

Nä, nu ska jag planera för kvällens matlagning, tror det blir färsk pasta idag, ska bort till vår lilla matmarknad och handla lite pasta av killen som är full med mjöl hela tiden. Tror jag ska titta i vår postbox om det hänt ett under och att det ligger post där, vad sätter ni för peng på den. Miss Tong, vår lilla tant som jobbar här, ser när jag är på väg till postboxen, då ställer hon sej på tå och tittar in sen ser hon på mej och slår ut med armarna och ler och säger, meia, vilket betyder ingenting, Så min uteblivna post har blivit ett litet nöje här i huset. Det är ju tur att man gör någon glad.

Jag puffar vidare en annan gång.......