Lido court apartment at Lido palace......

Det här är vår lägenhet just nu i två månader tills vi får flytta in i vårt hus. Den duger den här också faktiskt, 3 sovrum, alla med eget badrum. Stort och då menar jag stort allrum med matplats. Ett relativt stort och bra kök, som känns öppet ut mot matplatsen eftersom dörren är så stor. Känns helt okej.

Den största fördelen med det här boendet, som kallas service apartment, är att allt finns där. Som att checka in på ett lägenhetshotell, fast bättre köksutrustat. Man behöver inte anstränga sej vad gäller städning heller, då kommer Miss Tong onsdagar och söndagar och ser till att allt  blir rent och fint igen. Det gör inte ont kan jag säga.

I varje hus finns även en reception som det alltid sitter någon i, så är det något man behöver så är det bara att traska ut dit och försöka göra sej förstådd, det är väl det största problemet, men hjälpsamma är de.

Hela anläggningen ser ut så här, som ett hotellkomplex, vilket det faktiskt också är. Du kan även komma som vanlig hotellgäst och boka rum.

På anläggningen finns det massor av grejer. Gym, pool, spa. Detta hus ligger vägg i vägg med vårat, så nu kan jag inte säga att jag inte orkar gå och träna. Som att gå från systemet till krysset, vilket kan vara jobbigt i och för sej. När jag inte orkar träna mer kan jag ju simma, poolen är rätt fin den också.

Nää, usch vad skrytit det här blir. Hur fint och trevligt det än är här så finns inte mina nära och kära med mej, vilket gör ibland att jag inte kan se eller uppskatta allt detta. Jag skulle ibland hellre sitta i ett sunkigt torp i skogan bara alla var med mej. Att saknaden efter mina barn ibland är så kompakt att jag kan ta på den.

Men åter till skrytet. När jag sedan har tränat, spaat (nypåhittatord) och simmat kanske jag orkar handla och äta lite. Då går man till det fina shoppingcentret som ligger i nästa hus från gymmet, alltså som att gå från systemet till intersport.

Bara fancy (se, börjar redan svänga mej med engelska ord), butiker. Här handlar man inte gärna om man inte vill betala sverigepriser och däröver. Men fina är dem och många. Det finns även restauranger jordens alla hörn. Indiskt, mexikanskt, thai, kina, engelsk pub, ja jag kan räkna upp massor. Så att få i sej mat utan att ställa sej i köket för att laga den är inget problem. Det finns alltid någon som gör det åt mej i centret.

Men nu är jag ju lite så att jag gillar att laga mat, så vi har rekat runt i omgivningarna och hittat ett gigantiskt stort varuhus. Sedan finns det en kedja här som heter Jenny Wang och där kan man hitta mycket importerade varor, väldigt dyra, men man kan få saker man känner igen. Jag skriver en annan gång om äventyret på varuhuset.

Det som är lite knasigt är att det rätt kallt i lägenheten. Man kör någon form av airkondition bakvänt, man får verkligen köra maskineriet för fullt, ändå blir det inte riktigt varmt på toaletterna och golven är lite kalla, så till och med jag har tofflor på mej. Det är också lite kul, när vi kom så tog personal från hotellet emot och förklarade hur allt gick till och vi skulle kolla alla sakerna i lägenheten. Jag tar av mej skorna så klart och börjar trampa runt i lägenheten. Detta ser Miss Tong, som springer in i garderoben i masterbedroom och hämtar ett par tygtofflor som hon genast börjar kränga på mina fötter, allt för att jag inte ska bli kall, rätt gulligt faktiskt.

Men som sagt vi är ju vikingar, ja jag förstås men vad Janne är född vet jag inte. Att gå på toa är som att gå på ett utedass, men det har man ju gjort några gånger så man blir van att sätta sej på en iskall toaring, ingen fara. När man ska duscha måste man planera det i förväg och sätta igång duschen minst 5 minuter för att det ska bli varm vatten. Sen kommer det svåraste beslutet, att ta sej därifrån. Man står en stund och förbereder sej för att kliva ut i kylan, sen går det undan att få på sej kläder kan jag lova.

Men på det stora hela blir nog det här riktigt bra, bara man vänjer sej vid att man inte kan träffa sina nära och kära när man vill.

Puffar vidare om äventyret på supermarket en annan gång....